Kort am e SSW

E SSW orientiirt sin politik tächt bai e seelschaplik än politisch önjtwikling önj Skandinaawien. Südänji bränge we wichtie naie impulse önj e politik önj Slaswik-Holstiinj in – tum biispel önj e årbesmårket-, sotsjaal- än bildingspolitik.

E SSW stoont for en desäntraal politik efter skandinaawisch münster: Politische önjtschiisinge schan sü tächt as möölik bai e bürger drååwet wårde; än da bürgerine än bürgere schan e möölikhäid hääwe än hääw influs aw dadeere önjtschiisinge.

Aw diheere grünlååge seet ham e SSW deerfor in, dåt da manschne önj üüs regjoon e schangs foue än årb än laaw heer.

Di SSW sat sunt et iir 1947 önj e loondäi önj Kil. Foon 1971 bit 1996 sätj Karl Otto Meyer as "ån-moon-fraksjoon" for e SSW önj e loondäi. Ma sin lungiiri erfååring än konsekwänt strääwen for demokratiische wjarde jült he önj Slaswik-Holstiinj as poliitiker döör än döör.

2012 as di SSW dåt jarst tooch diilj foon e loonsregiiring Slaswik-Holstiinj wörden. As "Küstenkoalition", tohuupe ma SPD än Bündnis 90/Die Grünen, schåft et e SSW, mör as 100 woolferspreegen 1:1 wäärtumååge. Dertu hiirt tum baispal dåt likstalen foon da dånsche manerhäideschoule önjt schöjgesäts än e loonsferfooting. Di SSW wus ma Anke Spoorendonk, ministerin for justits, kultuur än Europa, önj e ministerrunde fertrin.

Tutids as e SSW ma fjouer lasmoote önj e loondäi fertrin: Anke Spoorendonk, Lars Harms, Jette Waldinger-Thiering än Christian Dirschauer.

Uk önj e komunåålpolitiik önj Slaswik-Holstiinj spalt di SSW en aktiif rul. Fort mååst stale bai da komunåålwoole kandidoote önj da tri nordlike krise än da krisfrie stääse Flansborj än Kil ap. Önj da nordlike komune fäit di SSW diiljwis or 20% foon da stime.

Bai da woole tu da kris- än gemiindeparlamänte 2018 heewe da komunååle poliitekerine än poliitikere foon e SSW 176 sate önj da gemiinde füngen, 4 sate önj e krisdäi Nordfraschlön, 6 sate önj e krisdäi Slaswik-Flansborj, 2 sate önj e krisdäi Ransborj-Eckernförde, 8 sate önj e rädjsfersoomling foon e stää Flansborj än 2 sate önj Kil.

Betäägen aw jü önjtål foon lasmoote as de SSW ma 3.600 lasmoote jü treedgrutst partai önj Slaswik-Holstiinj.

.

Weerfor stoont jü oufkorting SSW?

SSW stoont for "Söödschlaswiksche Wäälerferbånd". Söödschlaswik as diilj foon dåt üülje dånsche hiirtuuchdoom Schlaswik, wat twasche di struum  Eider än jü tjüsch-dånsch gränse lait.

Heest dü nuch mör frouge? Dan schake we de hål diräkt en swåår: info@ssw.de

Weeram as di SSW en dånsch-frasch partai?

Di SSW as 1948 foon dånsche än frasche for da politiische inträse foon da binge manerhäide grünlait wörden.
Mör informasjoone dertuu fanst dü bai e historiie foon e SSW.

San önj e SSW bluts dånsche stootsbürger?

Jü dånsche manerhäid bestoont üt manschne, wat ål lung heer booge unti ja leeser jü manerhäid önjslin heewe. Da måste heewe deram en tjüschen påås.

Heest dü nuch mör frouge? Dan schake we de hål diräkt en swåår: info@ssw.de

Hü grut as jü dånsche manerhäid?

Hum gungt derfoon üt, dåt ambai 50.000 manschne önj e loonsdiilj Schlaswik tu e dånsche manerhäid hiire. Deertu kamt en ünbekånd tål foon dånsche söödschlaswiker, wat ai önj Schlaswik-Holstiinj booge. Ofitsjäle tåle jeeft et ai, ordåt et da öfentlik åmte eefter da Bonn-Kupenhuuwen-deklaratsjoone ferbin as tu kuntreliire, hum tu en manerhäid hiirt. Südänji schal sikert weese, dåt niimens diskrimiirt wård, ouerdåt hi/jü tu en manerhäid hiirt.